Retur till hemsidan

Bakgrund

Stiftelsen för sjuksköterskeutbildning igångsatte år 1999 ett terminologiprojekt “Det finska vårdarbetets referensterminologi” för att kunna styra kunskapsfonden, beskriva dess innehåll och använda den för kunskapssökning. Avsikten var att producera en finländsk vårdvetenskaplig referensterminologi för att behärska elektroniska kunskapsfonder (t.ex. forskningsartiklar och avhandlingar). Terminologin är ändamålsenlig speciellt vid systematisk sökning av vårdvetenskaplig data, vilket har till följd att också datans överföring till datanäten underlättas. Med användande av enhetlig terminologi dvs. med tillhjälp av nyckelord möjliggjörs användningen av vetenskaplig data i vårdpraktiken, inom administrationen, i utbildningen och i forskningen.

Den vårdvetenskapliga referensterminologin Hoidokki, som grundar sig på referensterminologin Medical Subject Headings (MeSH), är en specialterminologi för vårdvetenskaplig kunskapsindexering. Vid utarbetandet av Hoidokki har man följt “Yleinen Suomalainen Asiasanasto’s” (YSA) principer, Finlands Standardiseringsförbunds och Terminologicentralen TSKs anvisningar. Huvuddelen av termerna hör till MeSH tesaurus och till den av det internationella sjuksköterskeförbundet (ICN) utvecklade internationella klassifikationen International Classification for Nursing Practice (ICNP). Den av Kustannus Oy Duodecim från MeSH översatta FinMeSH har varit till hjälp i arbetet.

Hoidokki påbörjades genom att från MeSH tesaurus välja de termer som rör vårdarbetets praktik, utbildning, administration och forskning (sökord nursing och health care). Med användande av Delphi-metoden utvaldes relevanta termer bland dessa. Den eftersträvade enigheten bland experterna har varit minst 75%. Termerna testades genom att indexera Hoitotiede-tidskriftens artiklar. Utgående från resultatet beslöt man komplettera terminologin med termer som beskrev det kliniska vårdarbetet , dessa plockades systematiskt från ICNP- klassifikationens nivåer 1 och 2. Experterna som arbetade med terminologin beslöt att gruppera termerna enligt MeSH huvudklasser, vilka benämndes utgående från vårdarbetets kunskapsunderlag. För att säkra tema-täckningen kompletterade expertgruppen de MeSH-enliga ämnesområdena. Ytterligare kompletterades terminologin med termer som beskrev vårdarbetets administration, utbildning och forskning.

Terminologin är tänkt att användas för sökning och indexering av vårdvetenskaplig forskning. Terminologin grundar sig på 10 teman, vilka är namngivna utgående från vårdarbetets kunskapsbas. Dessa teman ingår i MeSH 15 huvudklasser (sjukdomar, organismer, biologiska vetenskaper, hälso- och sjukvård, antropologi, utbildning, sociologi, humanistiska vetenskaper, metoder , tekniker, industri, informatik, geografi, namngivna grupper)

Hoidokki referensterminologins teman

1) Hälsa
2) Vårdens filosofiska grunder
3) Vårdhandlingar
4) Vårdresultat - effekter
5) Vårdpraxis
6) Vårdutbildning
7) Vårdadministration
8) Vårdforskning
9) Hälsovårdsinformatik
10) Aktörer

Eftersom man ville ha termerna på de båda inhemska språken har det förutsatt översättning av de engelskspråkiga termerna till finska och svenska. När utgångstermen har varit på finska har man vid översättningen till engelska och svenska utgått från termer passande till hälsovården i Finland. Det senare accentueras speciellt när termerna berör hälsovårdspersonal eller gäller administration och utbildning.

Översättningarbetet har inte varit lätt eftersom redan språkens olika uppbyggnad begränsar översättningsmöjligheterna. I MeSH tesaurus används i allmänhet ordens pluralform. Ändå händer det att en term som på finska ofta används i pluralform t.ex. “lapset” i Mesh anges i singular form “child”. Även i hälsovårdens servicesystem, personalens uppgifter och i arbetsfördelningen mellan de olika yrkesgrupperna finns skillnader som kräver kulturell validering.

Mellan Finland och Sverige finns utom skillnader i hälsovårdssystemen även en del språkliga skillnader mellan rikssvenska och finlandssvenska. Rikssvenskan saknar bl.a. termen terveydenhoitaja/hälsovårdare den motsvaras närmast av distriksköterska som är ett “mellanting” mellan hemsjukskötare och hälsovårdare. Vid översättningen har man strävat att använda den finlandssvenska formen/termen men även Karolinska institutets riksvenska översättningar har noterats.

Professor Kaija Saranto har varit ansvarig redaktör för terminologin. I redigeringen av terminologins förhandenvarande version har deltagit: HvD Anneli Ensio (1999-2009), HvD Kristiina Junttila, HvL Eila Pekkala och docent Marianne Tallberg, som även översatt termerna till svenska. HvM Ulla-Mari Kinnunen har deltagit i ibruktagandet av den av MI Tietorakenteet utvecklade Hoidokki-underhållstillämpningen.

Som sakkunniga har hörts Päivi Pekkarinen från Centralbiblioteket för Hälsovetenskap, Virpi Kallio-Kuusi från Terminologicentralen TSK, Riitta Grahn från Stakes och Liisa Salmi från Kuopio universitetssjukhus vetenskapsbibliotek. HvM-studerande Paula Harju, Pia Laitio och Sirpa Tiensuu har gjort olika utredningar på uppdrag av arbetsgruppen. Under projektets gång har man också konsulterat följande internationella specialister på vårdvetenskapliga terminologier: professor Suzanne Bakken från Columbia universitetet New York, professor Susan Grobe från Texas universitet i Austin, och professor Virginia Saba från Georgstown universitetet i Washington D.C. Chefsbibliotekarien Jarmo Saarti från biblioteket vid Östra-Finlands universitet har tillsammans med sina arbetsgrupper testat terminologin vid indexering av vårdvetenskapliga doktorsavhandlingar. Jarmo Saarti har även medverkat vid utarbetandet av användningsinstruktionen för terminologin.